Nu är Julen här!
Christoffer "Coffe" Mattisson samanfattar året som gått.
Nu är Julen här!
Men de där vita på marken som tillhör julen saknas fortfarande…Det är väll i och för sig tur för oss hockeygalningar på sätt och vis,. Då slipper vi sitta i en snöstorm i en buss någon mil utanför Hudiksvall som vi gjorde förra året. Jag tänkte jag skulle skriva lite om mina tankar och minnen från 2011.
Det har hänt mycket under just 2011. Riktigt mycket om man tänker efter. I början av 2011 så låg vi i Hockey Allsvenskan och harvade runt bland smurfar i Tingsryd, kissekatter i Bofors och Borås, Röda hökar och en hög med riktiga tomtar. Det var tider det. Eller var det egentligen det?
Nästan under hela säsongen 2011 låg Lakers i toppen av tabellen och lagom till kvalserien så var vi klara tidigare än vi någonsin har varit förut. Tillslut stod det klart att de lagen de skulle stå emellan blev:
Mora, Rögle, Örebro, Lakers, Södertälje, och Modo. Skulle vi verkligen ha någon minsta lilla möjliga chans mot dessa lag från elitserien? Alltid kvalstarka Södertälje och gamla, anrika och traditionella Modo., men även den ständiga frågan skulle Örebro spöket försvinna?
I första matchen blev vi lottade att möta Mora. Kanon lottning kan man lugnt säga, efter att Mora fått kvala sig till kvalserien och där med borde vara trötta. Minns ni till exempel att mora tog ledningen i matchen med 0 - 1 ? Det kom inte jag ihåg! Där emot minns jag den galna matchen från vår assisterande kapten Josefsson som gjorde ett ÄKTA hattrick och stod för en show utan dess like. Det trillade till och med in en hel del kepsar på isen i tredje perioden efter att ”Josen” gjort sitt hattrick. GRYMT!
En bättre start på kvalserien kunde man verkligen inte ha fått.
I andra matchen bar det av till Ängelholm och en vinst med 1 – 2 till Lakers efter två härliga PP mål från Bois och Åhsberg som fick avgöra denna matchen, starkt jobbat!
Tredjematchen var de dags för spöket Örebro på hemmaplan. Det lilla minnet man har från denna match var att det bara var en endaste person i fokus, Conny Strömberg. Kommer ni ihåg att han tillslut ballade ur på isen och drog på sig 10 minuter i tredje när Örebro hade som mest tryck och var på väg att hämta in 3 – 1 ledningen? Tack CONNY! Vinst med 4 -2!
Från ett bortskrämt spöke till en liten bortaturné med första stoppet i Ö-vik och möte med anrika Modo. Här skulle vi väll ändå inte ha minsta lilla möjliga tillstymmelse till chans att vinna? Om ens ta poäng? Det var här grishockey ramsan föddes, kommer ni ihåg? Efter att fullkomligt tråkat ut Modo och förstört det lilla självförtroende dom hade kvar i kropparna genom att spela just grishockey. Sarg ut och inte släppa in en ynka liten puck, så kunde vi med hjälp av den levande väggen Oscar Alsenfelt ta poäng mot MODO. 0 – 0, vem hade trott det när vi kom dit? Vi fans som var på plats var i näst intill extas, vi visste ju vad som skulle komma. En enkel bussresa från Ö-vik ner till Sundsvall och till vårt kära mentalsjukhus Sidsjön efter att ha tagit poäng mot Modo. Kunde de bli bättre?!
Bussresan tog oss dagen där på vidare ner till Stockholm för ett möte med Södertälje. Här kan vi väll inte ta poäng, Södertälje på borta plan. Nej, det går inte någon gång måste vi ju förlora…Innan matchen drog igång så fick vi i ”långresebussen” påfyllning på läktaren av ett nytt gäng med Lakers supportrar, skickade direkt från Växjö. På plats var vi väll runt 300 personer. Härligt! I matchen hände det inget, sedan hände det inget, och helt plösligt så lyfte nästan taket i AXA Sport Center! Efter bara 21 sekunder i tredje perioden så kommer den där lille snabbe killen med en raket i röven farande och lirkar in 0 – 1. Vilken känsla! Bara minuten senare, kom kvitteringen för SSK, men Saviano ville annat. Ytterligare en minut efter SSK´s kvitteringsmål så gjorde han det igen! SSK plockar målvakten och sätter dessvärre kvitteringen med 56 sekunder kvar. Matchen går till straffar och vem kliver inte fram då om kval och straffhjälten AAAANDERS ERIKSSON!! När Anders sätter avgörande straffen så fick jag kalla kårar på ryggen, vad är de som händer? Vi har tagit poäng i alla matcher, vi har mött Modo och SSK på bortais och tagit TRE poäng?
Nu vänder det hem mot Växjö för returmöten. Inför returen mot Peter Popovitc, SSK så gick han ut i media och sa att vi spelade grishockey. Absolut gör vi det, men vi vinner, är de inte det som räknas? Den här matchen minns jag som handen i handsken! 19.59 Joakim Hillding klingar det en liten klocka? Tror det var just när det målet kom som Lakers släckte lampan för SSK för resten av kvalserien! 5 – 1 hemma mot SSK och grishockey vad är det? Nej, Popovic när vi är på hemmaplan så spelar vi gladhockey! Vad är det som håller på att hända? Vi har inte förlorat än? Vart ska detta ta vägen börjar man fråga sig?
Efter denna match så hade jag en så jäkla märklig dröm när jag somnade på natten. Vad händer om vi går upp? Hur kommer jag att reagera? Kommer vi göra som AIK och storma isen? Kommer tårarna att falla? Vad kommer hända egentligen? Jag vaknade upp ur drömmen och tänkte efter ett tag och kände att nä de händer inte… Match mot Modo på hemmaplan i en helt GALEN lada. En lada som ingen i Modos lag har varit i närheten av på flera flera flera fleeeera år!
Tänk er in i deras tankar innan match:
Skröder ställer en flygande fråga rakt ut i luften
- Är de här ishallen? De kan väll inte vara möjligt?
Anton Hedman svarar
- Jo Per Åke, det stämmer. Vi är i Växjö Ishall
Niklas Sundström säger
- Men här inne kan man väll inte ens lira godkända matcher?
Det ser ju rent ut sagt för jävligt ut och det luktar kiss i omklädningsrummet!?
Och tänker samtidigt: Jag vill tillbaka till Madison Square Garden, HP Pavilion och Bell Center, VA FAN GÖR JAG HÄR?
Robert Rosén svarar och säger:
-Äh, grabbar kom igen så farligt är de väll inte? Jag har varit här och spelat i flera år!
Precis innan matchen ska dra igång så sitter spelarna i sitt omklädningsrum och försöker tänka på något annat än att detta måste vara den sunkigaste och vidrigaste ”arenan” dem någonsin har varit i.
Helt plösligt hör dom någonting utifrån hallen och väggarna i omklädningsrummet börjar skaka och Per Svartvadets schampoflaska ramlar i golvet.
- VAD I HELVETE VA DE DÄR utbrister han?!
Rosén svarar lite tyst nere från ena hörnet
- Ehm… det var Lakejerna….
Matchen slutar 2 – 2 efter full tid och går till straffar och återigen kliver Paddlarn ( Anders Eriksson ) fram och avgör återigen med en iskall straff. Taket på Växjö Ishall flyger all världens väg och landar någonstans lång bort i ingemansland! Lakers vinner matchen med 3 – 2 och vi är fortfarande obesegrade!
Nu är de skarpt läge, eftersom resultaten går vår väg så kan vi avgöra på bortaplan mot Örebro i nästkommande match. Vinner vi och Rögle förlorar sin match mot SSK så är vi där, på stället som alla har drömt om, Elitserien.
Lakejerna tar med sig fans från hela Växjö och vi fyller fyra stycken bussar på en söndag. Utöver detta så är det en massa folk som har satt sig i bilen och tagit sig upp på egen hand.
Matchen drar igång och efter första perioden så dominerade Örebro hela perioden och vinner även skotten med hela 18 – 5, men det är Lakers som leder med 0 – 1! Andra drar igång och här kommer dödsstöten för denna match. Lakers går iväg till en ledning på hela 0 – 5 ! Matchen slutar med 2 – 5. Spelarna ser lättade ut och på läktaren är det lättnad och glädje. Än så länge är inget klart. Rögle måste göra sitt. Matchen är ca 5 minuter efter vår match. Spelarna stannar kvar på isen, fansen stannar kvar på läktaren och lyssnar nervöst på rapporteringarna från Ängelholm.
Detta är de 5 längsta minuterna i hela mitt liv tror jag! Hjärtat pumpar på i 110 och hela kroppen skakar av nervositet och adrenalin.
Patrik Andersson har telefonen i sitt öra och får direktrapporteringar från matchen.
30 sekunder kvar skriker han högt!
20 sekunder kvar…
15 sekunder kvar…
10 sekunder !
9…8…7…6…5…4…3…2…1……… VI ÄR I ELITSERIEN !!!!!!!
Spelar fullkomligt skickar sina handskar, hjälmar och klubbor all världens väg. Alla vi fans rusar in på isen och fram till spelarna och bara firar!
Vi gjorde det! Vi är i Elitserien! Drömmen som har funnits där hela tiden och nu är vi där! Det är ju helt galet!
Vilken känsla, man visste inte riktigt hur man skulle bete sig eller vad man skulle göra, man bara sprang runt och det kändes som man svävade på ett rosa moln som aldrig skulle landa!
Det blev fest här och fest där. Firande av hjältarna på Stortorget och ja allt har varit galet.
Under hela sommaren har det värvats spelare, och spelare har fått lämna skutan. Inför premiären mot Frölunda så hade vi ett riktigt intressant lag på gång, obesegrade under hela kvalserien, och hela försäsongen. För bra för att vara sant. Lakejerna slog på stort inför denna match och plockade med sig hela 6 – 700 fans till Göteborg och till denna historiska match i elitserien. Lakers första match i elitserien NÅGONSIN! Ett ända stort orange hav av hockey galningar, i media blev vi kallade för ” den Orangea armen ”.
Vi har även invigt en helt ny arena och en ny hemmaborg för Växjö Lakers, Vida Arena. Vilken härlig arena! Helt dunder kanon!
Vi i Lakejerna har verkligen utmärkt oss och blivit uppmärksammade i all media. Alla har varit imponerade av det vi har uträttat på läktaren och det kan jag bara hålla med om. Vi låter bättre än någonsin och ser bättre ut än någonsin!
Resultatmässigt för laget så har det gått helt okej. Vi ligger för närvarande på 11e plats, men på samma poäng som 8an har. Så det är riktigt jämnt! Nu är de juluppehåll och nu samlar vi kraft för att ta nya tag och göra något riktigt bra resten av säsongen. Och vem vet, kanske får vi nya minnet att blicka tillbaka på och minnas om ytterligare ett år framåt!
Vi Lakejer ska göra allt för att det ska ske!
Vi vill passa på att önska alla er Lakejer där ute i världen en riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR! Ladda batterierna så kör vi igång den 26e med derbyt mot HV!
//Coffe
Text. C. Mattisson
